Web   ·   Wiki   ·   Activities   ·   Blog   ·   Lists   ·   Chat   ·   Meeting   ·   Bugs   ·   Git   ·   Translate   ·   Archive   ·   People   ·   Donate
summaryrefslogtreecommitdiffstats
path: root/tzm.html
diff options
context:
space:
mode:
authorGonzalo Odiard <godiard@gmail.com>2011-07-20 23:52:11 (GMT)
committer Gonzalo Odiard <godiard@gmail.com>2011-07-20 23:52:11 (GMT)
commit1702269c973fb90ca61054fe03ea99c760cac2c2 (patch)
tree2abd55bf49db046c2be9f44b0308832d1c809fdb /tzm.html
Initial version
Diffstat (limited to 'tzm.html')
-rw-r--r--tzm.html172
1 files changed, 172 insertions, 0 deletions
diff --git a/tzm.html b/tzm.html
new file mode 100644
index 0000000..2a99548
--- /dev/null
+++ b/tzm.html
@@ -0,0 +1,172 @@
+<html><body><!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/loose.dtd"><meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" />
+<div style="position: relative; float: left; width:20%; margin-top:20px; padding-left:8px;">
+
+</div>
+<div id="TEST" style="position: relative; float:left; width:70%; margin-top:20px; padding-left:10px; padding-right:10px;">
+<h2>&nbsp;Universal Declaration of Human Rights </h2>
+<style type="text/css">
+
+.udhrtext h4
+{
+color: #e95200;
+font-size: 12px;
+margin: 0px;
+padding: 0px;
+text-decoration: none;
+}
+
+
+</style>
+
+<div style="float:left; width:70%; margin-top:20px; padding-top:5px;">
+
+<br />
+
+<br />
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblLangVersionID">Tamazight (Beraber)</span>
+<br />
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblSourceID"><b> Source: </b></span> <span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblSourceValue">Observatoire National de Droits de l'Homme, Algeria</span>
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblLang" class="udhrtext"><h3>TIṢERRIḤT TAGRAGHLANT IZERFAN N WEMDAN</h3>
+</span><p>Yesbudan d yesse ran deg wegraw amatu seg use ti-s 217 A. (III) di 10 dujember 1948</p>
+<h4>ANAKCHAM</h4>
+<p>Imi asmussen n lḥwerma i ttalasen akkw yâggalen n twachult talsawt d yizerfan n sen yemsawan, d nitni i d llsas n tlelli, taghdemt akkw d- tifrat deg wmadal (di ddunit).</p>
+<p>Imi kra n widn nesmussun ara izerfan n wemdan d widn iḥeqqren s lkhwedm n lewḥuch yesserfayen tamsakwit n talsa akkw d- tlilin umadal and'ara hedren u and'ara yamnen yemdanen s tlelli idg ur yelli la aseṛheb la lmizirya, d nettat i d asirem âlayan n wemdan.</p>
+<p>Imi tebbwi - dd nnig kra yellan ad ttuḥudden izerfan n wemdan s nnidam azerfan i wakkn ur yettuḥerrs ara wemdan di taggara alamma yughal d amnafeg ḍadd temḥeqranit akkw d unaghur.</p>
+<p>Imi yessefk ad tennerni tegmi d wassaghen n tmidwa d lemḥibba gar yeghlanen.</p>
+<p>Imi di lqanun izerfan n wemdan imudan n ledjnas yedduklen berrḥen i tikkelt tajḍidt laman n sen deg zerfan ilsasiyen n wemdan di ccherf akkw d wazal n bnadem di tugdut izerfan n tulawin d yergazen u berrḥen belli qeṣden ad snernin aqeddem amgarwan u ad sbed'den tigwnatin timenyafin n tudert di tlelli yettimghuren.</p>
+<p>Imi, timura yetteskin di ledjnas yedduklen lezment iman n sent ad myallent (ad mmâwanent) i wakken ad demnent nitenti d-tuddsa n ledjnas yedduklen, di mkull timura leqder aheqqani izerfan n wemdan akkw tlella tilsasiyin.</p>
+<p>Imi afham amechruk n tlella d yizerfan agi degs lqima tameqwrant i wakken ad uqment leqder tmura leqder i lâhd n sent.</p><b>
+</b><p>Tajmâit tamatawt</p>
+<p>Tberreḥ belli tiṣerriḥt agi tagraghlant izerfan n wemdan d anawad amechruk igher ssaramen imudan d yeghlanen akken ma llan i wakken akkw yemdanen d yâggaln n temgarwa i glan (i ges an) dima tiṣerriḥt agi di lbal n sen, ad skhedmen akkw lmedjhud n sen, s leqraya d ttṛebga i wakkn ad senernin aqader n tlella d yizerfan agi u ad demnen s ttawilat idd iteddun s lâqel, (wa deffir wa) deg wennar aghelnaw d ugraghlan asmussen d usnefḍes igraghlanen iḥeqqaniyen gar imezdaghen n ddulat tâggalin s timmad n sent nagh gar yimezdaghen n tmizar i gellan ddaw lhwekm n sent aghedman.</p>
+<h4>Tamadda 1:</h4>
+<p>Imdanen, akken ma llan ttlalen d ilelliyen msawan di lḥweṛma d yizerfan- ghur sen tamsakwit d lâquel u yessefk ad-tili tegmatt gar asen.</p>
+<h4>Tamadda 2:</h4>
+<p>Kull yiwen ghur-s lḥeqq ad ighellat tilella d yizerfan idd yeddan di tṣerriḥt agi bla tarayit idd yettasen si cchetla, d llun, d ldjens d tutlait, d ddin d ṛṛay asiyasi nagh ṛṛay iḍen i gerzan lasl aghelnaw, tamgarwa, aila talalit nagh liḥala n iḍen yehwa yas d argaz nagh d-tameṭ̣ṭut.</p>
+<p>Rnu gher-s, ur ilaq ara ad-tili trayit yebnan ghef liḥala tasiyasit, taghedmawt nagh tagraghlant n tmurt nagh n temnadt ideg yezdegh wemdan yehwa yas tella tmurt agi nagh temnadt agi d- talellit nagh ddaw lewkala, nagh ur tehkim ara deg yiman is nagh ur tekmil ara tlelli ines.</p>
+<h4>Tamadda 3:</h4>
+<p>Kull amdan ghur es lḥeqq n tudert, tilelli d laman ghef timmad is.</p>
+<h4>Tamadda 4:</h4>
+<p>Ur ilaqar a ad yughal wemdan d akli nagh d aqeddach n wemdan iden. Tasakla d uzenzi n waklan ttuḥeṛṛmen maḍi.</p>
+<h4>Tamadda 5:</h4>
+<p>Ur ilaqara ad yettuselleṭ ghef umdan uâqeb nagh ssikis d- teghriwin yesnughbuyen, itekksen fell as sser.</p>
+<h4>Tamadda 6:</h4>
+<p>Ang'is yehwa yili wemdan, ghur s lḥeqq ad yettwag leqder i timmadit is taghedmawt.</p>
+<h4>Tamadda 7:</h4>
+<p>Akkw indamen msawan zdat lqanun u ghur sen lḥeqq bla afraz i wakkn atn iḥudd lqanun - ghur sen irkwelli lḥeqq i uḥuddu, akken ma llan ḍedd tarayit ur nwufq ara tiṣerriḥt agi.</p>
+<h4>Tamadda 8:</h4>
+<p>Kull amdan ghur-s lḥeqq ad ichetki i tnehkamin tighelnawin yettuk'ellfen i wakkn ad fkent lḥeqq ḍedd tneḥyafin ur nettqadar ara izerfan ilsasiyen is yettak udustur d lqanun.</p>
+<h4>Tamadda 9:</h4>
+<p>Ula d yiwen ur yezmir ad yettwaṭṭef, nagh ad yettwaḥbes nagh ad yet twanfu s ldjur.</p>
+<h4>Tamadda 10:</h4>
+<p>Kull amdan ghur-s lḥeqq ad-tâddi tluft is zdat tnehkamt, âinani, bla tneḥyaft i wakkn ad - tseyyi ma seḥḥant telzimin is d yizerfan is nagh ma d-tidett wayn - idd gren fell as deg wennar n lâqubat.</p>
+<h4>Tamadda 11:</h4>
+<ol>
+<li>Kra n win yettutéhmen s ssiya ad yettwaḥseb d imzekki alama yettuṣeḥḥeh s lâdel ddenb idd gren fell as, âinani, zdat tnaḥkamt and'ara yettwadmen akkw wayn i glaqen i uḥuddu ines.</li>
+<li>Ula d yiwen ur yettwaḥkam ara fell as ma yekh dem kra n ssiya yettuḥeṛṛmen nagh ma iferreṭ di kra iwudjben fell as ma yella di tallit ni ayn idd gren fell as ur ikhulfara lqanun aghelnaw nagh agraghlan, yerna lâquba ur d as-dd yettak ara ad - tagwar tin is i gḥekkm lqanun di tallit ideg teḍra ssiya.</li></ol>
+<h4>Tamadda 12:</h4>
+<p>Ur yezmir ḥedd ad yessekchem iman is s ldjur di tudert n wemdan, di twachult is; deg wekkham is, timuzniwin is nagh ad yessims lḥwerma-s d nnif is; kull amdan ghur-s lḥeqq at iḥudd lqanun si tiytiwin yechban tigi.</p>
+<h4>Tamadda 13:</h4>
+<ol>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yelḥu s tlelli u ad yekhtir tanezdught di tmurt is.</li>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yeffegh si yall tamurt ghas d - tamurt is u ma yehwa yas yezmer ad yughal ghur es.</li></ol>
+<h4>Tamadda 14:</h4>
+<ol>
+<li>Ma yella yettwaḥṛes wemdan s ldjur, ghur-s lḥeqq ad yesdari iman is u ad ighellet lânaya n tmura iḍen.</li>
+<li>Amâni ur d-as-dd tebbw ara ad ighellet lḥeqq agi ma yella yekhdem ssiya ikhulfen lqanun amechruk nagh ayn ur nwufq ara inawaḍen d yimenzayen n tmura yedduklen.</li></ol>
+<h4>Tamadda 15:</h4>
+<ol>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq i tghelna is yehwan.</li>
+<li>Ur d-as yettwakkes i yiwen s ldjur la taghelna ines la lḥeqq ubeddel n tghelna.</li></ol>
+<h4>Tamadda 16:</h4>
+<ol>
+<li>Mi geblegh weqchich nagh teqchicht, ghur sen lḥeqq ad zewdjen i wakkn ad bnum tawachult bla ma yettuqegged lḥeqq gi s cchetla, taghelna, nagh ddiyana msawan deg zerfen m'ara zewdjen, nad'am zewdjen nagh m'ara yefsekh zzwadj.</li>
+<li>Ur yettili zzwady alamma s lebghi d umyeqbel ukmil n wergaz d- tmettut.</li>
+<li>Tawachult d-tagwejdit talemmast n temgarwa, ghur-s lḥeqq att thudd temgarwa d ddula.</li></ol>
+<h4>Tamadda 17:</h4>
+<ol>
+<li>Amdan yehwa yas weḥd-es nagh d amezday ghur-s lḥeqq ad yekseb aila.</li>
+<li>Yiwen ur yezmir ad yettuḥ̣̣eṛṛem seg waila-s.</li></ol>
+<h4>Tamadda 18:</h4>
+<p>Kull amdan ghur-s lḥeqq i tlelli n tedmi, tamsakwit d ddiyana, lḥeqq agi tetteski deg-s tlelli ubeddel n ddiyana akkw d wayn is yettamen, wehd es nagh gar medden âinani nagh di sser, s uselmed s tegdimin, s wâbâd d umares n lemdaheb.</p>
+<h4>Tamadda 19:</h4>
+<p>Kull amdan ghur-s lḥeqq n tlelli di ṛṛay d lmenṭeq anda yetteski lḥeqq ubeggen n ṛṛay bla ma yettuchebbwel u daghen tebbwi yas-dd ad inadi, ad yeṭṭef, u ad yefser di yall tamurt isallen d- tedmiwin s yall ttawil n wenṭaq.</p>
+<h4>Tamadda 20:</h4>
+<ol>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq i unejmâ akkw d- tdukla di tifrat.</li>
+<li>Yiwen ur yezmir ad yettuḥettem i wakken ad yetteski di tdukla.</li></ol>
+<h4>Tamadda 21:</h4>
+<ol>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yetteski deg wselḥuy n temsal n bailek n tmurt is, ama netta s timmad is, nagh s win yekhtar d amtil is.</li>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq amm netta am wiyad ad yettef amkan di lḥirfat n bailek n tmurt is.</li>
+<li>Lirad umadan d nettat i d llsas n lhiba n lehkwem n bailek- yessefk add tban s tefrant zeddigen idg ara tteskin meddn irkwelli u ara yilin si lweqt aar wayeḍ̣ di tugdut d sser nagh s ttawil iḍen it yechban ara iḍemnen tilellli n tefrant.</li></ol>
+<h4>Tamadda 22:</h4>
+<p>Kull amdan yetteskin di temgarwa ghur-s lḥeqq di laman amgarwan gqes den ad ikafi izerfan is isagrawen imgarwanen d yidelsanen imsefken i lḥweṛma d usegmi alelli n timmadit is s tejmilt n lmedjhud aghelnaw d umyalli agraghlan s wayn ara yembwafaqen netta d nniḍam d lerzaq n kull tamurt.</p>
+<h4>Tamadda 23:</h4>
+<ol>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq i ikheddim ara yekhtir akkn is yehwa s cchurut n lâdel imsefṛaḥen ar'at iḍemmen ghef ticchumert.</li>
+<li>Imdanen akken ma llan ghur sen lḥeqq bla tarayit i tjernanin yemsawan ghef ikheddimen yemsawen.</li>
+<li>Kra n win ikheddmen ghur-s lḥeqq i tjernant taḥeqqit, timsefreḥt ar'as iḍemnen i netta d twachult is tudert iwufqen lḥweṛma n wemdan ara yettuk'emmlen ma yebgha lḥal, s kra n ttawil iden uḥuddu amgarwan.</li>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yessebded netta d wiyaḍ tidukliwin ikheddamen nagh ad icharek di tdukla ara iḥudden lmeslaha ines.</li></ol>
+<h4>Tamadda 24:</h4>
+<p>Kull amdan ghur-s lḥeqq i rraha d- tukksa n lkhiq (d ugunfu) u ladgha di lḥedd iqebbel lâqel n lweqt ikheddim akkw di ttriḥ yettwakhelsen, si lewqt aar wayeḍ.</p>
+<h4>Tamadda 25:</h4>
+<ol>
+<li>Kull amdam ghur-s lḥeqq i lmizan n tudert ar'at iqidden i ṭṭmana n tṣeḥiḥt is (n tezmert is), liser ines akkw d- twachult is, ladgha i isafarn n tuççit, llebsa, tanezdught, adawi timezgiwin (tijmilin) timgarwiyin ilaqen, ghur-s lḥeqq i ṭṭmana ma ur ikheddmara, ma yuḍen, ma yella d anâibu nagh d adjjal, nagh d awesran nagh kra n yimi ar d as ruḥent ttawilat n tudert ma yekka-dd waya nnig tezmert is;</li>
+<li>Tiyemmatin d yigwerdan ghur sen lḥeqq i tallalt (lmâwna) d uḥuddu ikhsusiyen. Akkw igwerdan ilulen di zzwadj nagh beṛṛa n zzwadj ghur sen lḥeqq yemsawan di tussṛa (ṭṭmana) tamgarwant.</li></ol>
+<h4>Tamadda 26:</h4>
+<ol>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq di leqraya ur nessefk ara fell as lekhlaṣ ladgha leqraya tamenzut akkw d- telsasit. Leqraya tamenzut d- tamelzumt, leqraya tatiqnit d uselmed n lhirfat yessefk ad ilin d imatawen, tabburt unekchum gher tlumdiwin tunnigin (âlayen) yessefk ad-tili s lâdel i meddn irkwelli ghef lehsab n wakken ẓewren.</li>
+<li>Ttrebga yessefk ad- tessiweḍ ghr usefti n timmadit d usedjhed n leqder izerfan n wemdan akkw d tlella tilsasiyin, tebbwi-dd ad- tweṣṣi ghef usefhem d umsameh d lemhibba gar tmura akken ma llant d yimudan d ddiyanat i tuttfa n lehna.</li>
+<li>Imawlan ghur sen lḥeqq d imezwura ad khtiren ṣṣenf n ttrebga ara fken i warraw n sen.</li></ol>
+<h4>Tamadda 27:</h4>
+<ol>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq ad yetteski ma yebgha di tmeddurt tadelsant n tmurt is, ad yestummen i lfenn (tazuri) akkw d tegmi n tussna d wayen idd ttaken n lfaida.</li>
+<li>Kull amdan ghur-s lḥeqq uḥuddu n lfaida ines tanamkawt akkw d- tmaddawt idd yekkan seg wayn idd yesnulfa di tussna, di tmedyazt (tasekla) nagh di lfenn.</li></ol>
+<h4>Tamadda 28:</h4>
+<p>Kull amdan ghur-s lḥeqq deg wennar amgarwan nagh deg wennar agraghlan i wakken ad yili nniḍam yechban izerfan akkw tlella idd yeddan di tṣerriḥt agi lfaida d unawaḍ n sen.</p>
+<h4>Tamadda 29:</h4>
+<ol>
+<li>Amdan ghur-s lwadjeb i wegdud idg i gemken ala deg-s kan, unerni ukmil n timmadit is.</li>
+<li>Deg wmares izerfan is d ughellet n tlella ines, kull yiwen ur ikennu ala ddaw leqyud i gerṣem lqanun wehd es i wakken ad yedmen asmussen d uqader izerfan d tlella n lghir is u daghen i wakken tisutriwin tighedmawin n wedyaz d nniḍam n bailek d liser amataw dit emgarwa tagdudant (tadimuqratit).</li>
+<li>Izerfan akkw d- tlella yagi, is yehwan yili, ur zmirn ara ad ttumarsen ḍedd inawaḍen d ỵ̣̣imenzayen, n tmura yedduklen.</li></ol>
+<h4>Tamadda 30:</h4>
+<p>Ur telli tmadda di tṣ̣̣errḥit agi i gzemren ad-tettwafhem d-tikchi n lḥeqq i ddulla, nagh i wegdud nagh i wemdan i wakkn ad khedmen kra nagh ad marsen igi i gqeṣden aḥuddu izerfan akkw d-tlella idd yeddan deg-s.</p>
+<br />
+</div>
+
+<div style=" float:right; width:22%; margin-top:-15px; margin-left:10px; padding-top:0px; padding-bottom:5px;padding-left:10px; background-color:#f5f5f5;">
+<h2> Profile </h2>
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblNativeName" style="display:inline-block;"><b>Native Name</b></span>
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblNativeNameValue">None</span>
+<br />
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblTotalSpeakers"><b>Total Speakers</b></span>
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_txtTotalSpeakersValue">3,000,000</span>
+<br />
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblUsageByCountry"><b>Usage By Country</b></span><br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblUsageByCountryValue">Home Speakers: Algeria, Libya, Mali, Mauritania, Morocco, Niger, Tunisia </span>
+<br />
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblBackground"><b>Background </b></span>
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblBackgroundValue">It is spoken by over 3 million people and is a major variety of Berber, belonging to the Afro-Asiatic (Hamito-Semitic) language family. Tamazight is the only language spoken by 40% of the Berber people living in Morocco.</span>
+<br />
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblReceived"><b>Received</b></span> <span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblReceivedValue">5/25/1998</span>
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblPosted" style="margin-top:5px"><b>Posted</b></span> <span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblPostedValue" style="margin-top:5px">9/29/1998</span>
+<br />
+<span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblChecked" style="margin-top:10px"><b>Checked</b></span> <span id="ctl00_PlaceHolderMain_usrUDHRLanguage_lblCheckedValue" style="margin-top:10px">11/12/1998</span>
+</div>
+</div>
+</body></html> \ No newline at end of file